Rhizom

"En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar".¹

Rhizom är ett begrepp inom biologin, för en speciell typ av rotsystem som finns hos vissa växter, till exmepel ingefära, irisar och olika ormbunkar. Växter med rhizom-rötter är ofta svårutrotade eftersom det virrvarriga systemet av sammankopplade knölar och lökar överlever även om delar av det slås ut - det finns alltid mängder av andra vägar för näring och energi att ta. Ett rhizom kan också växa åt alla möjliga håll, från alla möjliga punkter, till skillnad från en träd-rot som förgrenar sig i sina ändar, och där allting leder tillbaka till stamroten. Deleuze och Guttari använder sig av rhizomet som ett generaliserat mönster för organisering av alltifrån rötter och människor till idéer och böcker: Tusen platåer (Mille Plateaux (1980)) är till exempel en rhizomatiskt upplagd text, menar de båda författarna. Vissa menar att internet kan ses som en rhizomatisk struktur.²

I inledningskapitlet till Tusen platåer ges rhizom-modellen sex huvudprinciper eller kännetecken:

1. Kopplingsförmåga (connectivity) - egenskapen att kunna skapa nya bindningar i varje punkt på och inuti sig själv.
   

2. Heterogenitet (heterogenity) - egenskapen att kunna associera och länka element av helt olika art till varandra.
   

3. Multiplicitet (multiplicity) - en helhet med unika och specifika egenskaper som inte kan förklaras genom att lägga ihop de enskilda delarnas egenskaper var för sig.
   

4. Ickebetecknande brott (asignifying rupture) - förmågan att överleva, till och med att växa med ny kraft och riktning, trots lokala sammanbrott.
   

5. Kartografi (cartography) – ett rhizom har ingen början eller slut, utan alla punkter kan tjäna som startpunkt - det handlar bara om hur man orienterar sig utifrån den. Deleuze och Guattari ställer kartan mot det för-ritade spåret ("tracing") för att illustrera skillnaden.
   

6. Dekalkomani (decalcomania) – efter den metod att överföra tryckta bilder från ett föremål till ett annat, som givit upphov till ordet "dekal". I det här sammanhanget har det att göra med en slags experimentiell hållning till omvärlden, att prägla sig själv och omgivningen i takt med sin utveckling och framväxt. En rhizomatisk organisation anpassar sig hela tiden efter de rådande villkoren, försöker hitta framkomliga vägar i samspel med dem, istället för att påtvinga omvärlden sina egna villkor och organisation.