Metallurgen i krigets attraktor

Vättersänkans ickelinjära industrihistoria över tusen år och fyra platåer.

Denna tur tweetar på http://twitter.com/metallurgen!

Denna tur planeras för den 17-18 oktober - det vill säga med en övernattning. Det är inte längre möjligt att anmäla sig.

Inträden till museer och avgifter för (linjär) guidning på några platser, samt bensinkostnader slås ut på deltagarna.

Var och en ordnar med transport till Jönköping och (eventuellt) boende över natten.

Guiden har tillgång till en minibuss med plats för nio personer (kostnaden för den är 200 kr + bensin / 9 eller antal deltagare om färre än 9). Blir vi fler behövs extra wheels: Hojta till om du kan fixa det!

Minns att guiden inte är en general utan en katalysator!

Upplägg Turen besöker följande platser Platå 1. Torsviks industriområde Platå 2. Tabergsådalen Platå 3. Röttle by Platå 4. Husqvarna fabriksmuseum Rekommenderad läsning Ungefärliga hålltider

Upplägg

Tillsammans besöker vi fyra platser i Södra Vätterbygden. På ett par av platserna ingår en mer traditionell visning med kunniga guider, men på varje plats bygger också er ickelinjära guide in begrepp (företrädesvis deleuzoguattariska) och diskussioner kring tillblivelselogikerna bakom de samhällen vi ser där. Metallurgi och krig visar sig vara viktiga på många sätt. Förhoppningen är att turen, likt en katalysator (ett annat återkommande begrepp), sätter igång en reaktion hos deltagarna med intressanta resultat - en dokumentation, ett infall till ett blogginlägg, en essä kanske, eller något helt nytt projekt, varför inte en nonlinearhistorytour på något helt annat ställe...

Turen besöker följande platser

Turens karta hos GoogleMaps

Platå 1. Torsviks industriområde

Varan utan historia - logistikens triumf.

Vi börjar mitt i ett enormt flöde av varor, som lämnat kvar sina tillblivelsehistorier på andra sidan jordklotet; Torsvik är nämligen ett av Nordens största så kallade logistikcentrum. Vi reflekterar över logistik som militär vetenskap, och diskuterar släta rum, kapitalism och teknologier - samt den oerhörda betydelsen som fossila bränslen har för den här typen av frikopplade flöden. På väg till nästa platå passerar vi dessutom en kapitalistisk fästning, komplett med hotfull arkitektur, vallgravar och olika övervakningssystem.

Anteckningssidor (kommer att göras offentliga)

Ur Deleuze/Guattari, "1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen": "Som Virilio understryker blev havet platsen för en fleet in being, där man inte längre går från en punkt till en annan utan snarare behärskar rummet med utgångspunkt i varje punkt: i stället för att räffla rummet ockuperar man det med en deterritorialiseringsvektor i ständig rörelse. Denna moderna strategi överfördes från havet till luften såsom det nya släta rummet, men också till hela Jorden betraktad som en öken eller ett hav. Som omvandlare och infångare relativiserar Staten inte bara rörelse, den återskapar också absolut rörelse. Den går inte bara från det släta till det räfflade, den återskapar det släta rummet, den återinför det släta som en följd av det räfflade. Förvisso beledsagar denna nya nomadism en världsomspännande krigsmaskin som överskrider Statsapparaten och går över i energi-, militärindustriella och multinationella komplex. Vi säger detta för att påminna om att det släta rummet och exterioritetsformen inte har någon oavvislig revolutionär kallelse, utan drastiskt skiftar innebörd beroende på vilka interaktioner de ingår i och på de konkreta betingelser under vilka de etableras (t. ex. det sätt på vilket det totala kriget och det folkliga kriget, och till och med gerillakriget, lånar varandras metoder)."

Platå 2. Tabergsådalen

Järnet och metallurgen som utforskare.

Norrut från toppen av Taberg, Smålands näst högsta punkt (343 m ö h), kan vi tydligt se en mäktig gravsänka, som bland annat hyser sjön Vättern, skära genom landskapet. Längs Tabergsån i botten av den södra delen av sänkan har flöden av nomadiska metallurger ankrat och under tusen år dragit nytta av vattnets forsande flöden nerför branterna, skogen och järnet. Just här möttes alltså ett flöde av kunskap och kultur, en mekaniskt användbar energikälla, en värmekälla och rik försörjare av byggnadsmaterial, samt den formbara och versatila metallen som givit namn åt en hel era av människans utveckling. Men det var en storskalig krigsapparat som tvingade metallurgerna att bli bofasta och klumpa ihop sig i de samhällen vi ser idag...

Webbkameror från Taberg
Tabergs turistinformation

Anteckningssidor (kommer att göras offentliga)

Ur Deleuze/Guattari, "1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen": "Hantverkaren-metallurgen är den kringresande eftersom han följer underjordens materieflöden. Förvisso står metallurgen i relation till de ”andra”, de som tillhör marken, jorden och himlen. Han står i relation till de bofasta samhällenas odlare och till de imperiets celesta funktionärer som överkodar samhällena: han behöver dem för att leva, han är beroende för sitt uppehälle av ett imperialt agrikulturellt förråd. Men i sitt arbete står han i relation till skogsborna och är delvis beroende av dem: han måste upprätta sin verkstad nära skogen för att få det kol han behöver. Via sitt rum står han i relation till nomaderna, eftersom underjorden förenar det släta rummets mark med det räfflade rummets jord: det finns inga gruvor i de imperiala agrikulturernas alluviala dalar, man måste genomkorsa öknar, ta sig an berg, och frågan om kontroll över gruvorna involverar alltid nomadfolken, eftersom varje gruva är en flyktlinje som kommunicerar med de släta rummen – i dag skulle man kunna säga samma sak vad gäller oljeproblemet."

Platå 3. Röttle by

Feodal industrialisering - arbetskraft binds till kriget och markägandets privilegium.

Greve Per Brahe d y beskrivs ofta som en av Sveriges mäktigaste män under 1600-talet. Han var bland annat riksdrots och generalguvernör över Finland, och hade sin verksamhet centrerad kring Gränna och Visingsö. Det innebar att starka flöden av energimateria - inte minst organiserade av Stormaktsveriges kraftfulla krigsattraktor - sammanföll i området, och att platsens sammansättningspotential kunde omsmidas till (med dåtidens mått) stora industrier intill Röttleån söder om Gränna. Bland sevärdheterna finns Rasmus kvarn, som under 1600-talet tweakades till muskötborreri och sedan tillbaka till kvarn igen efter den stora reduktionen 1680. Kvarnen är i stort sett orörd sedan dess och mal fortfarande mjöl under sommarhalvåret.

Turistinformation och Grenna museums sida om Röttle.

Anteckningssidor (kommer att göras offentliga)

Ur Deleuze/Guattari, "1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen": "Att fixera och sedentarisera arbetskraften, att reglera arbetets flöden, anvisa dem kanaler och ledningar, att skapa korporationer i betydelse av organismer, och att i det övriga förlita sig på arbetare tvångsrekrytade på plats (dagsverken) eller bland fattiga (välgörenhetsverkstäder) – detta har alltid varit en av Statens huvudsysslor, som på en gång arbetar på att besegra gängets vagabondism och kårens nomadism."

Platå 4. Husqvarna fabriksmuseum

Maskiniska fyla: Krigarkungarnas största vapenindustri bifurkerar till schizofrent varumärke.

Vapenindustrin i Jönköping och Huskvarna är den överlägset största i Sverige i början av 1700-talet, men efter Karl XII:s död 1718 minskar Statens krigiska behov drastiskt och Husqvarna vapen övergår i privat ägo. Europa håller som marknad för vapen i ytterligare hundra år, innan fabriken, maskinerna, hantverkskunskapen och allt det andra dras och böjs av mot produktion för civila marknader: Symaskinen, gräsklipparen, motorcykeln och motorsågen, spisar, kylskåp med mera, är nya utvecklingslinjer i det maskiniska fylat.

Museets hemsida

Anteckningssidor (kommer att göras offentliga)

Ur Deleuze/Guattari, "1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen": "Man kunde tala om ett maskiniskt fylum, eller en teknologisk släktlinje, varje gång man står inför en mängd singulariteter som kan förlängas via operationer som konvergerar, och får singulariteter att konvergera i ett eller flera distinkta uttrycksdrag."

Rekommenderad läsning

Öppet för förslag, men läs gärna Karl Palmås text om Hamnstadens flöden inför rundturen, för att diskutera jämförelser mellan olika tillblivelselogiker för samhällen/städer. Platå 12 i Deleuze/Guattaris Tusen Platåer (översatt till svenska här), "1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen", är en central text för er ickelinjära guide.

Ungefärliga hålltider

(tider angivna enligt militärisk modell är de enda som ska uppfattas som hållfasta)

Den som vill kan härefter gå på Jönköpings länsmuseums utställning(ar) Craftwerk 2.0 och Eco Craft som bitvis handlar om hemslöjdshacktivism!

* Vill de som kommer med egen bil möta upp här går det fint. Hyggligt billiga långtidsparkeringar finns i närheten. Annars är alternativet helt gratis parkering på Torsvik (Platå 1) eller utanför my place som ligger ett stenkast (eller några stycken, beroende på vem som kastar - själv var/är jag en jäkel på kast med liten boll = dold talang) därifrån.

** Enkelrum finns nu bokat åt Thomas (325:-), flerbäddsrum åt Magnus, Daniela, Christopher och Otto (á 175:-). Lakan kostar 50 kronor extra om ni inte har med er. Den som vill veta mer om det gamla regementet A6 kan läsa "Från slott till köpcentrum – A 6 historia"...

*** Ja, altenativet att laga mat själva faller lite, med upplägget att köra tre platåer på lördagen. Det riskerar att bli för tight om tid att handla och allt... Men vi kan tänka om!

Lämna gärna en kommentar!

dont enter into this box:

Vi tar tacksamt emot synpunkter, förslag på utveckling av turen, lästips, och förslag på tänkbara sätt att dokumentera. Du är också välkommen att ändra och lägg till sidor på hela den här wikin.

---

2009-09-29 18:13:33   En något irrelevant kommentar efter att ha läst hälften av platån. Jag erinrar mig att man i matematiken betecknar en viss typ av funktioner glatta (släta), nämligen de funktioner dom är oändligt många gånger deriverbara. Detta betyder att funktionens förändring är kontinuerlig, liksom förändringens förändring osv. Det betyder därmed att varken funktionen själv eller dess förändringsegenskaper har några skarpa hörn eller hopp, utan mjukt och fint följer sin väg. Jag anar att det är denna matematiska term som Deleuze/Guattari har i åtanke när man talar om det släta gentemot det räfflade rummet. Vi människor hade svårt att modellera det släta i början av matematikens utveckling. Med diffrentialkalkylen fann vi lösningen. Numera har vi emellertid alltmer lämnat denna eleganta lösning och åter räfflat rummet eftersom våra kraftfulla datorer kan göra räfflingen så fin att den approximerar det glatta fullt tillräckligt för våra behov. Vad har nu detta med vårt ämne att göra? Jag vet inte, men jag begriper heller inte mycket av vad jag läser i platån. Thomas S —ThomasSvensson

---

2009-09-29 21:02:36   Thomas! Tack för en underbar kommentar - jag ska tala om exakt varför den är så underbar:

1. D&G:s begrepp slätt/räfflat är mycket riktigt influerat av det matematiska begreppsparet. I A Thousand Plateaus finns en "platå" som heter just "The smooth and the striated". Den behandlar bland annat den matematiska modellen att förstå det släta och det räfflade. Framför allt är det Riemanns - denna store utvecklare av differential- och integralkalkyl - geometri som kopplar till detta med släta och räfflade rum. Riemann är med sina s k manifolder en av de viktigaste influenserna till Bergsons ontologi (kontinuerliga multipliciteter), och Bergson är en fundamental influens för Deleuze. Differentialkalkylens infinitesimala skillnader, kontinuerligt föränderliga funktioner (och geometriska rum som kan beskrivas med sådana funktioner), Riemannska manifolder - allt detta är i hjärtat av Deleuzes filosofi om skillnaden i sig, skillnad som något ständigt produktivt (därmed föränderligt) och inte bara en statisk differens mellan två statiska element.

2. Tricket med "platåer" är att D&G hela tiden relaterar en mängd heterogena fenomen till en viss tankemodell, och bygger på så vis upp en härva av relaterade begrepp som aldrig förlöser sig i en entydig definition någonstans (det finns ju ingen). Man kan dock liksom ana strukturen, konturerna av tänkesättet, modellen, eller vad man ska kalla det. Det som verkligen är förlösande, är att bara man hittar en enda tråd man behärskar (du: det matematiska spåret, till exempel; men vi hittar alla olika ingångar) så kan man nysta upp hela den där härvan utifrån det: Har man väl hittat en ingång finns det ett nästan outtömligt antal sätt att relatera till texten på. (Jämför gärna allt detta med begreppet rhizom som är helt centralt i A Thousand Plateaus, kanske rentav vad boken handlar om?). Vad jag säger är: Bejaka! Använd din matematiska förståelse av det släta och det räfflade och försök tänka in den i alla D&G:s olika användningar av slätt och räfflat. Det är precis så platåerna är tänkta att funka! (A Thousand Plateaus är en mycket mer litterär än filosofisk framställning "egentligen")

3. Det är en fantastisk iakttagelse, det sista du skriver: "våra kraftfulla datorer kan göra räfflingen så fin att den approximerar det glatta fullt tillräckligt för våra behov" - vi har därmed åter räfflat rummet. Det är en otroligt viktig insikt, tror jag, med implikationer som vi borde diskutera grundligt. Jag förbannar mitt klena minne, och att jag har detta som hobby med så låga krav på att notera referenser etc, för jag vet att jag stött på den reflektionen innan, i något deleuziskt sammanhang, men kommer inte på var... Jag tror hursomhelst att flera av deltagarna här skulle vara ytterst intresserade av att spinna vidare - am I right?

4. Jag blir också fantastiskt glad av att du tar dig tid och energi att sätta dig med Deleuze & Guattari för denna min lilla saks skull! —Nilsson

---

2009-09-30 15:02:40   Marcus:

Angående din kommentar på punkt 2; precis så har jag upptäckt att D&G läsningen funkar bäst - lite kollageartad men oerhört givande och kreativitetsfrämjande metod.... —148.160.188.206

---

2009-09-30 19:10:08   Marcus:

Det var ju kul att min osammanhängande reflektion triggade dig så, och än roligare att jag tydligen råkade träffa en, om inte öm, så ändå springande punkt i denna filosofi som jag ännu inte haft ork att sätta mig in i.

Digitaliseringen eller räfflingen är intressant. Jag hade en diskussion om detta i början av mina doktorandstudier med en av professorerna på matematisk statistik. Jag hade nämligen svårt för att greppa gränsvärden och därmed den kontinuerliga teorin. I ett mer eller mindre medvetet försök att smita undan från svårigheten konstaterade jag vid eftertanke att alla praktiska problem faktiskt kan behandlas i diskret form. Varje beräkning som görs på en verklig företeelse måste t.ex. som indata ha tal med ett ändligt antal decimaler, mätnoggrannheten är ju ändlig. Därmed uppkommer aldrig problemet med infitesmala avstånd eller ändringar. Professorn sa inte emot mig, men hade själv inte tänkt i de banorna då han själv inte såg några svårigheter med gränsvärdesteorin. Sedan dess har jag kanske fått rätt i viss mån, då digitaliseringen numera gjort att i det närmaste varje yrkesverksam civilingenjör aldrig använder sina en gång förvärvade kunskaper om derivator och integraler, utan låter datorn räkna i så små steg som krävs.

"För denna min lilla saks skull" är väl ändå en underdrift. Ditt initativ kan kanske sätta stora stenar i rullning! Jag ser verkligen fram emot att mötas i Jönköping och skall tills dess försöka att ta mig igenom hela D&G-texten. Vem är det, förresten, som har översatt?

Thomas —85.229.74.13

---

2009-10-01 22:21:57   Thomas: Översättare är Sven-Olov Wallenstein (http://bit.ly/TJh71), som väl får sägas vara Sveriges förste Deleuze-kännare. Vill du läsa mer i bokform på svenska om Deleuze finns i princip bara Mångfaldens veck, en antologi texter från ett symposium som Wallenstein (m fl) drog ihop redan 1998 (tidigt även internationellt sett). Kan köpas från Axl Books (spana nere till höger). Där finns även en läsvärd och introduktiv DeLanda-text att läsa: "Deleuze och formens genes" (eller något sådant). Se även: http://www.artnode.se/artorbit/issue1/. Good stuff! —Nilsson